Kollade min BMI idag, jag har 18,3kg kvar tills normalvikt!Det betyder alltså att på 6 veckor har jag kommit nästan halvvägs till normalvikt. Sen ska jag ju ner lite till... Men hurra för denna etapp!!!!2kg kvar till mål nummer 1...

Jäklar vad less jag blev förra veckan.

Försökte mig på flera olika saker som jag trodde skulle funka bra. Men min mage sa helt bakut.

Allt jag försökte sätta i mig fick jag upp igen. Fick lov att svänga in på en mack och spy bakom en soptunna i Söndags. Mmmm Nice va?...

Men det verkade släppa till Söndag kväll.

Måndag kunde jag äta som normalt igen. Men då kom den. Febern! Usch o fi fan... mådde verkligen piss hela dagen, och när jag kom hem från jobbet så mådde jag så dåligt så jag hade ont i håret till och med.

Så jag behöver väl inte ens säga att jag är hemma sjuk nu. Stackars lilla mig...

Har jätte ont i halsen, så det är Shakes, isglass och saft i massor som gäller.

Men jag kanske ska ta vad som händer på vågen då.

Jo! det har ju börjat röra sig igen. Även innan jag blev sjuk   

Nu väger jag lika mycket som sambon. 103 kg står vågen på.

Så 4 veckor efter op och 10 kg lättare.

Börjar faktiskt se lite mer nu vad som händer. Tycker att mina unerarmar ser jätte små ut. Ser att tuttarna börjar krympa och byta form.

Om 3 kg så kommer två st händelser.

1) jag ska klippa mig för att då har jag nått två siffrigt :o)

2)  jag är inte längre fet, utan jag är bara ÖVERVIKTIG! (enligt BMI)

Det kommer att kännas stort för mig att komma ner till tvåsiffrigt. Det kommer att vara det första målet som jag känner att jag uppnår.

Det är så mentalt jobbigt när man har gått upp och man har gått förbi den där barriären av tresiffrig vikt. Det är då man känt att man förlorat kampen mot sin egen kropp.

Men nu är det på väg åt andra hållet.

Är så tacksam att saker och ting har gått så bra. Jag har mått så bra, jag har haft så få svårigheter.

Nu är det på väg mot den vikt som min kropp ska ha. Fortsätter resan med spänning. Med glädje.

Vågen står stilla.Tycker ändå att jag är noga. Äter mycket protein, håller mina tider, promenerar minst en halvtimme raskt varje dag.Så varför händer inget?Flera förväntar sig att jag ska rasa i vikt, jag förväntar mig iaf 1 kg eller nåt i veckan.Känns orättvist....Ja ja... Får fortsätta som jag gör. Förr eller senare måste något hända. Eller?!

Haft mitt första missöde.

Nyttigt som tusan för mig, för allt har gått så lätt. Tycker att jag har ätit det mesta, ätit ganska fort, och det har gått så fruktansvärt bra.

Började nästan tro att operationen inte skulle hjälpa mig så mycket, särskilt eftersom att vågen inte bara stod stilla utan även la på 1kg!!!

Men så började jag jobba i Tisdags. Röra på mig lite. Få till en bra rutin, promenera lite varje dag. Nu har vågen börjat röra på sig igen, 13 kg sen datumet för operationen och 7 Kg sen operationen. Alla på jobbet kommenterar hur det syns. Jag ser det lite men inte lika mycket som andra. Jag vet ju hur mycket det är kvar!

Så iaf... tillbaks till det här missödet då...

I förrgår skulle sambon laga mat. Mmmmm gott det doftade när det var i ugnen. Kycklingbröst med Fetaost Kräm... mmmmm

Så när jag tuggade det blev det ganska torrt, försökte få med mycket sås..

Men det blev fel...

Helvete vad ont det gjorde.

Kändes som att det satt fast i bröstet, i halsen och som om jag hade mat ända upp till munnen.

Försökte allt men smärtan blev bara värre.

Till slut blev det badrummet och jag bestämde mig för att få upp allt.

Förvånad jag blev med hur annorlunda det kändes. Ingen magsaft som följde med, och inga hulkningar eller tårar i ögonen.

Fick upp nästan som en gele, när jag ville och när jag var klar gjorde det inte ont längre. Bisarr känsla helt enkelt.

Så nu har jag ny respekt för tuggandet. Bra det tycker jag.

Hände igen för en timma sen men då kände jag igen det så snabbt att jag kunde få upp den munsbit jag inte tuggat ordentligt och sen fortsätta utan smärta med min mat.

Man lär sig något nytt varje dag.

Så nu väntar en helg med utlovad sol. Ska bli härligt. Imorrn blir det besök på Muskö hos pappa. Dom ska laga lunch. Jag har föreslagit köttbullar eller fisk.

Ska bli spännande att se vad de hittar på, och hur det ska gå.

Tror det blir toppen!

Ha en trevlig helg allihopa.

Igår var en sådärdag för mig. Var lite ledsen över att jag inte kan dricka fort när jag är törstig, var uttråkad för att jag har vart hemma hela veckan, och kände på kvällen att jag mådde lite konstigt. Kände att det ryckte i fingrar och fötter och jag kände mig rastlös men inte helt närvarande.

Så jag gick och la mig tidigt. Vaknat nu och känner mig mycket piggare.

Idag ska jag försöka ta en lite längre promenad med hunden. Har egentligen vart ganska lat när jag har vart ledig. Tror att vikten kommer att börja röra sig neråt igen när jag kommer tillbaks till jobbet. När jag får en liten promenad på morgonen, och sen på vägen hem också.

Men hur mår jag då... inte i kroppen utan i hjärnan...

Igår var nog den första dagen som jag kännt lite ångest över alla de saker som jag gett upp genom att operera mig. Självklart är ju ändresultatet värt det, men det är mycket saker som jag identifierar mig själv med som jag inte kan göra längre.

Många av mina vänner vet hur mycet jag gillar och festa, så det finns de som sörjer att jag inte kommer att vara samma party prinsessa längre.

Ja vi får väl se. Jag får väl bli party prinsessa nykter då :)

Jag mår annars väldigt bra mentalt. Ser framåt med positiva tankar. Tänker på min situation på ett positivt sätt.

Undrar då och då om jag går fram för fort. Det var nästan två veckor sen jag opererade mig, och redan så äter jag mat som jag skär upp i små bitar. Köttbullar, lax, ägg. Men det går väldigt bra. Så jag hoppas att min kropp säger ifrån om det är så att jag måste skynda långsamt.

Måste sluta väga mig hela tiden.

Vågen står framme och jag hoppar på den flera gånger om dagen.

Inte bra. Inte mentalt hälsosamt.... Det är väl förresten roligare om jag hoppar på vågen 1 gång i veckan och sen får en trevlig överraskning?

Ungefär så ser det ut i mitt huvud just nu.

Längtar efter att komma tillbaks till jobbet nu. På tisdag smäller det :)

Då får jag dessutom träffa kollegan som också har opererat sig. Då har man någon att prata med som verkligen förstår. Ska bli jätte skönt...

Så, nu ska jag äta lite frulle. Ha en underbar 1sta Maj allihopa!