Det är helt otroligt. Jag visste att jag var stor och att jag verkligen mått dåligt i min egen kropp, men jäklar vilket perspektiv man får när man ser ett foto på sig själv.

Ni vet... såna där foton som man inte tagit själv, som man inte hunnit suga in magen och stå så smickrande som möjligt på. Såna som man brukar deleta ur telefonen och kameran för att man tycker att nej men fy, så där kan jag väl inte se ut.

Men det gör man....

Känner mig riktigt duktig. Ser att andra också ser resultat.

Så tack min älskade vän Mariana att du sög på karamellen ett tag. Att du väntade till rätt ögonblick innan du skickade den där hemska, men sanningsenliga bilden, till jobbet, när jag förväntade det som minst.

Rubriken på fotot var, Sist jag såg dig

Jag gapade när jag fick bilden...

och det var så kul att visa jobbarkompisarna, som dom också hade glömt hur tung jag var, dom blev också förvånade   

Inte undra på att jag har så mycket energi nu, att jag orkar ta tag i lägenheten igen, att jag längtar efter att röra mig, det är ju så mycket som försvunnit, jag har blivit så rörlig!

Kolla skillnaden redan nu!

Och då har jag en hel del kvar.

Jag är så glad, tror att det lyser i min utstrålning också. Äntligen börjar man få uppskattande blickar igen...

Så då kanske jag ska ta status då...

Vikt nu:  94,5kg

Det är hela 25 kg sens jag började och 18,5 kg sen operationen.

Fan va bra!

Jag har ju mitt nästa delmål, som går väldigt segt. Att komma under 90kg. Men det kommer. Det verkar som att jag står stilla nån vecka eller 2, och sen rör det på sig igen. Till min födelsedag, 11 september, hoppas jag vara normalviktig. 10 kg till det målet. Det är ca 8 veckor kvar. Tror jag får börja motionera lite   

Sola Bada tror jag blir bra.

Glad sommar allihopa!